På onsdagskvällen deltog jag, Martin Olsvenne, vid ett möte med partitoppen i centerpartiets riksdagskansli i Stockholm. Anledningen är att jag är delaktig i nätverket CenterUppropet, som anser att riksdagsgruppens ja till FRA-lagen strider mot partiprogram, öppenhetsmanifest, ja helt enkelt mot partiets politik.
För mig, personligen, är det en självklarhet att friheter och rättigheter inte får kränkas. Det enda fall då sådana kränkningar kan komma ifråga är då det är absolut nödvändigt för att undvika ännu större rättighetskränkningar.
Ett exempel kan vara värnplikten: Jag är emot den som en ren princip; Individen är per definition inte skyldig sin nation något och skall därför inte tvingas göra militärtjänstgöring. Hon ska vara fri att göra vad hon vill med sin tid och sitt liv. Men om ett yttre hot föreligger, såsom en invasion av en främmande makt, utgör detta i sig ett hot mot friheter och rättigheter och kan därför eventuellt legitimera ett ingrepp i mänskliga rättigheter på det sätt som värnplikten faktiskt utgör. Det handlar för det första om att inskränkningarna i rättigheter skall göras endast för att skydda medborgarnas rättigheter i stort, och för det andra måste de inskränkningar som genomförs stå i proportion till hotet och de rättigheter de avser att skydda.
FRA-lagen uppfyller inte dessa kriterier. Inte ens i närheten. Staten ger sig själv rätten att läsa våra brev, och spionerar därmed på sina medborgare. Jag tror inte regeringen om ont, men framtida regeringar litar jag inte det minsta på. FRA-lagen kränker våra rättigheter, utan att tillföra något skydd för dem.
Liberalism innebär att man sätter rättigheter framför allt, att all politik skall utgå från att stärka medborgarnas rättigheter. Att kränka rättigheter är aldrig liberalism. Det är motsatsen.
Mötet var mycket intressant på många sätt, och CenterUppropet kommer inte lägga ner fighten. Jag skriver mer om mötet här.
